Överraskande lågmäld och eftertänksam är Ben Stillers nya version av James
Thurbers berättelse från 1939 om kontorsråttan Walter Mitty som har ett så rikt
fantasiliv att han inte riktigt vet när det är dagdrömmar eller verklighet som
han befinner sig i.
Danny Kaye gjorde rollen i en film från 1947 där det mer var hans persona än Thurbers original som styrde karaktärens sätt att dagdrömma och även i den nu aktuella filmen är det Stiller som formar karaktären.
Danny Kaye gjorde rollen i en film från 1947 där det mer var hans persona än Thurbers original som styrde karaktärens sätt att dagdrömma och även i den nu aktuella filmen är det Stiller som formar karaktären.
Men inte i den vulgo-spektakulära stil som det fanns en risk
för (och som trailern antydde), det är i stället ett tempo, en rytm och ett
bildspråk som närmast för tankarna till en indie-film — eller ett isländskt
bisarrt drama av en Fridriksson eller Kormakur.
Mitty (Stiller) har hand om bildavdelningen på den
ärevördiga tidskriften Life, som ska läggas ner i sin tryckta utgåva men
omvandlas till on-line-publikation (vilket skedde i omgångar med verklighetens
fotojournalistiska slagskepp Life från 1972 fram till 2007 — efter det har den
utkommit sporadiskt, även i digital form). Till sista numret har
stjärnfotografen Sean O’Connell (Sean Penn, modellerad efter mytens Robert
Capa) tagit en rulle film där en av bilderna ska bli omslaget.
Mitty hittar den dock inte utan tvingas ut på en världsomspännande jakt som tar honom till Grönland, Island och Himalaya för att slutligen inse att detta har gjort honom till något mer än den källarvarelse som arbetet tidigare tvingade honom att vara. Han får också hjälp på vägen av en annan anställd, Cheryl (Kristen Wiig), som också hon avskedas i omorganisationen — men de finner varandra.
Mitty hittar den dock inte utan tvingas ut på en världsomspännande jakt som tar honom till Grönland, Island och Himalaya för att slutligen inse att detta har gjort honom till något mer än den källarvarelse som arbetet tidigare tvingade honom att vara. Han får också hjälp på vägen av en annan anställd, Cheryl (Kristen Wiig), som också hon avskedas i omorganisationen — men de finner varandra.
Inget nytt i detta alltså, en högst ordinär utvecklingsgång
för en film med kommersiella förtecken. Men Stiller har som regissör förmått
att skapa ett bildflöde som ger berättelsen karaktären av
verklighetsåtergivning mitt i det osannolika. Och de spektakulära scenerna
tonas ner efterhand och blir inte alls så dominerande som väntat: det finns t o
m repliker som lyfter fram att äkthet är en kvalité att sträva efter i livet
(att filmens tidskrift heter Life är knappast en slump).
Så mitt i stundtals grova stereotyper bland kostymnissarna
och lite väl konfliktfria avslutningsscener (samt att den för att vara en film
som marknadsförs som en actionfylld komedi så genererar den inte så mycket
skratt) så lyckas Stiller fånga upp en livskänsla som känns genuin. Den har
något visst.
(The Secret Life of Walter Mitty har premiär den 24/1)
Betyg: 7/10
I samarbete med Filmtrailer.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar