Paul W.S. Anderson är välkänd för sitt sätt att mala ner skräck/action-koncept till de mest ointressanta dimensionerna, se (eller inte) t ex Mortal Kombat (1995) och Alien vs. Predator (2004).
Förutom Event Horizon (1997), som han på något märkligt sätt fick att bli en relativt fantasifull rymdfilm med handlingen förlagd femtio år i framtiden, har hans brister i berättandeförmåga och karaktärsteckning varit det mest uppenbara draget. Inte underligt då att han dragits till bearbetningar av video/dataspel, mest framgångsrikt (i en ekonomisk mening) med Resident Evil (2002).
Denna series hjältinna, Alice, kan man också hitta en version av i Andersons senaste filmiska försök, en "bearbetning" av Alexandre Dumas äventyrsroman Les trois Mousquetaires från 1844. Spelad av samma skådespelerska, Milla Jovovich, är hon en helt malplacerad Milady, med förmågan att besegra hela högar av svärdsvingande män men utan minsta drag av originalets förföriskhet och onda intelligens.
Inte för att männen i centrum, de tre musketörerna och aspiranten d'Artagnan, har så mycket med Dumas skapelse eller de flesta av de otaliga filmatiseringarna (bl a 1921 års med Douglas Fairbanks, 1948 års med Gene Kelly eller 1973 års med Michael York) att göra; här handlar det snarare om att få en snart tvåhundraårig berättelse som utspelar sig i det tidiga 1600-talets Frankrike att bete sig som ett nutida dataspel.
Anslaget är symptomatiskt i detta avseende. De tre musketörerna Athos (Matthew Macfadyen), Porthos (Ray Stevenson) och Aramis (Luke Evans) utför lönnmord i Venedig, enbart för att vi ska se deras skicklighet (och brutalitet!), utan att vi på något sätt får en chans att veta vem de är som karaktärer.
Efter detta förändras de inte ett dugg — vilket inte spelar så stor roll eftersom filmen blir till en serie spektakulärsträvande actiontablåer utan behov av annat än marionetter i stället för karaktärer.Tanken är snarast att (den unga) publiken ska fastna för den unge d'Artagnans (Logan Lerman) framfusighet och charm, inte minst i hans förmåga att förföra den unga hovdamen Constance (Gabriella Wilde).
Men Lermans reklamfilmscharm fungerar inte i denna historiska miljö och försöket att kontrastera d'Artagnans skicklighet med den unge kung Louis XIII:s osäkerhet i sin relation med sin hustru blir snarast till en parodi på en collegefilm. Och de platta skämt som betjänten Planchet (James Corden, lustig för att han är tjock!) kläcker ur sig förmår inte heller liva upp handlingen.
En imponerande uppsättning skickliga skådespelare i biroller (Christoph Waltz som kardinal Richelieu, Mads Mikkelsen som greve Rochefort, Juno Temple som drottningen) höjer underhållningsvärdet till en del, men det mest anmärkningsvärda är att Anderson och hans kompanjon Jeremy Bolt har fått erfarna högkulturrepresentanter som Andrew Davies (manus) och Scott Rudin (producent) att medarbeta i denna slakt på en älskad klassiker.
Låt oss hoppas att berättelsen om intrigerna kring Louis XIII och hans musketörer förmår hämta sig från detta bottennapp, vars 3D bara lyfter fram det endimensionella i gestaltningen.Betyg: 2/10
I samarbete med Filmtrailer.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar