The Master

Paul Thomas Anderson tillhör den lilla skara av amerikanska regissörer. nej "auteurer", som ständigt hyllas av kritiker. Filmer som Boogie Nights (1997), Magnolia (1999) och There Will Be Blood (2007) har format bilden av honom som en kraftfull filmskapare med en helt egen vision, inte minst när det gäller amerikansk moral.

 

Hans nya film The Master följer en amerikansk f d soldat i andra världskriget, Freddie Quell (Joaquin Phoenix, nerbantad och stark i rollen), när han försöker hitta sin plats i efterkrigs-USA. Det är inte lätt eftersom han är en totalt oberäknelig karaktär, beredd till plötsliga våldutbrott och häftigt drickande — för att inte tala om hans sexbesatthet och märkliga romantiska dragning till 16-åriga Doris. Men detta sker inte av ondska, snarare av vilsenhet. 

Anderson och Phoenix har också valt att ge Freddie en säregen gångstil, krokig och kutryggig, som antagligen är avsedd att ge känslan av en man som i det närmaste är knäckt, inte minst av upplevelserna under kriget (som man inte ser mycket av).

Denna s k post-traumatiska stress blir i filmens inledning behandlad av läkare genom samtal, inte bara med Freddie utan med alla de soldater som drabbades. Här har Anderson hämtat inte bara situationen utan även bildkompositioner och dialog från John Hustons Let There Be Light (1946), länge förbjuden att visas eftersom den ansåg skadlig, inte bara för den militära utan även den civila moralen.

Efter att vi sett Freddie försöka sig på jobb som fotograf på ett varuhus (avskedad för att han börjar slåss med en kund) och grönsaksarbetare (som han flyr ifrån efter att ha blivit anklagad för att ha förgiftat en annan arbetare med sin egen spritblandning) smiter han så småningom ombord på en båt i San Franciscos hamn, en båt som visar sig tillhöra Lancaster Dodd (Philip Seymour Hoffman), självutnämnd profet för sekten "The Cause". Dodd ser en total motsats till sig själv och erbjuder honom en  plats i gruppen. 

Dodd och sekten har tydliga drag av L. Ron Hubbard och scientologerna, med hypnosliknande behandlingsmetoder för de välbeställda och tal om tusenåriga identiteter och rymdvarelser. Inte bara Freddie utan även Dodds son Val tvivlar på äktheten i filosofin, men sökandet efter mening får de flesta att fortsätta att följa The Cause.

Att Dodd arresteras för att ha utövat olaglig medicinsk behandling och försnillat pengar från en stiftelse gör dem bara mer sammanslutna som grupp, inte minst med stöd av Dodds fanatiska fru Peggy (Amy Adams) fanatism. 

Innehållsmässigt är kärnan i filmen en konflikt mellan det kollektiva och individualismen, en strid som präglat hela den amerikanska nationens utveckling men också är en del av den västerländska moderniteten. Dodds sekt argumenterar för en världs- och människouppfattning som står i strid med rationalismen (vilket belyses i en rätt klumpig dialog mellan Dodd och en kritisk gäst på en fest i New York), men de är själva en hårt ledarstyrd sekt. Medan Freddie är en totalt instinktiv varelse, "ett djur" säger Dodd vid flera tillfällen — men han dras till gemenskapen. Dodd säger t o m att Freddie ska försöka hitta den värld där man inte styrs av någon annan: det har ingen hittills lyckats med, om Freddie klarar det vill Dodd att han berättar det för honom.

Eller för att citera den nu så aktuelle Olof Palme: "Kollektivet är en fara för den enskilda människan. Det kan förtrycka hennes frihet och förkväva hennes egenart och självständighet. Man måste vara bra hänsynslöst utvecklingsoptimistisk för att förneka den faran. (...) Den individuella totalprotesten är en klädsam och mänsklig attityd för poeter." (citerad i Michael Tapper: Snuten i skymningslandet [2011]) 

Slitningen mellan gemenskap/sekt och individualism/djuriskhet får i The Master en bildmässigt mycket kontrollerad och vacker utformning, av Anderson och den rumänskfödde fotografen Mihai Malaimare, Jr, som arbetat med Francis Ford Coppola i flera filmer de senaste åren. Musikmässigt fortsätter Anderson, tillsammans med Radioheads Jonny Greenwood, att på ett intressant sätt använda sig av modernistiskt-avangardistiska kompositioner, i det här fallet mitt i den tidstypiska populärmusiken. 

(The Master har premiär den 1 februari)

Betyg: 7,5/10

I samarbete med Filmtrailer.se