Det är ju en gammal sanning att när filmens stjärnor går till de sälla jaktmarkerna så går de i grupp.
Det stämmer även idag, när både Leslie Nielsen och Irvin Kershner har lämnat de levandes skara.
Leslie Nielsen är naturligtvis mest känd för figuren Frank Drebin, den inkompetente polisen från tv-serien Police Squad! (1982) och The Naked Gun/Den nakna pistolen-filmerna (1988, 1991, 1994), försedd med ett ansiktuttryck som inte avslöjade varken att han hade fotograferats i ekivoka positioner med drottning Elizabeth eller som italiensk operasångare falsksjungit den amerikanska nationalsången inför en baseball-match. Men redan 1980 hade han bidragit till att katastroffilmerna fått sin beskärda del av fånhumorn i Airplane!/Titta vi flyger.
Kanadensaren Leslie inledde faktiskt sin karriär mer seriöst, fast knappast mer framgångsrikt, bland annat i Shakespeare-parafrasen Forbidden Planet/Förbjuden värld (1956).
Kersh är väl mest känd för en annan sf-klassiker, The Empire Strikes Back/Rymdimperiet slår tillbaka (1980), filmen som starkt bidrog till att Star Wars-sagan kunde fortsätta sitt segertåg över världen.
Kersh fick, liksom så många andra filmare under de senaste drygt femtio åren, sin skolning hos Roger Corman innan han kunde avancera till projekt med en något högre budget, som The Return of a Man Called Horse/Horse återvänder (1976), The Eyes of Laura Mars/Ögon (1978) och Sean Connerys sista framträdande som James Bond i Never Say Never Again, innan han för drygt femton år sedan avslutade sin regikarriär.
Leslie blev 84 år, Kersh 87.